Om Planetrotter
Planetrotter är utvecklat av Vincent Wretling, en passionerad entusiast av quiz och triviaspel. 2017 skapade han brädspelet 'Lista Rätt', som nominerades till Årets Spel i Sverige. Med Planetrotter är ambitionen att erbjuda en stimulerande daglig utmaning – en rolig och klurig paus som också fungerar som en engagerande resa över vår fascinerande planet!
Vanliga frågor
Hur spelar man Planetrotter?
Ditt mål är att gissa dagens hemliga stad på 7 försök eller mindre. För varje gissning får du ledtrådar baserade på olika attribut som världsdel, land, befolkning och mer. För numeriska värden pekar pilar (↑/↓) dig i rätt riktning. För avståndet pekar kompassnålen mot den rätta staden! Brickornas färger (Rätt, Nära, Fel) guidar dig till det korrekta svaret.
Vad betyder nålarna och linjerna på jordgloben?
Varje gissning fäller ned en numrerad nål på jordgloben, och en flygrutt ritas från din förra gissning till den nya. Så ser du hela din resa mot dagens stad. Du kan själv snurra jordgloben och zooma in och ut.
Är Planetrotter gratis att spela?
Ja, Planetrotter är helt gratis att spela. Målet är att göra lärandet om geografi och världens städer roligt och tillgängligt för alla.
Hur ofta kommer det en ny stad?
En ny mystisk stad släpps varje dag vid midnatt, din lokala tid. Detta gäller för både Normal- och Expertläget, så det finns alltid en ny utmaning som väntar på dig.
Vad är skillnaden mellan Normal- och Expertläge?
I Normalläge väljs dagens stad från en lista med mer välkända städer. I Expertläge höjs svårighetsgraden avsevärt då urvalet görs från hela databasen – inklusive mer sällsynta och obskyra platser. Ett riktigt test för den dedikerade geografinörden!
Hur väljs dagens stad ut?
Dagens stad väljs från en noggrant utvald lista för att säkerställa en bra variation av svårighetsgrad, storlek och plats. Så även om du aldrig vet vad som kommer härnäst, är sekvensen utformad för att göra varje dag till en ny och spännande utmaning.
Var kommer uppgifterna ifrån?
Befolkningen gäller hela tätorten – den sammanhängande bebyggelsen – enligt GHSL Urban Centre Database 2025 från EU-kommissionens Gemensamma forskningscentrum (CC BY 4.0; vi använder tätortens befolkning 2025). I Norden och Baltikum, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, där satellitdata underskattar glesa förorter, och för orter under 50 000 invånare används den nationella statistikbyråns tätortssiffra för orten själv, aldrig kommunens. När flera städer delar en tätort får huvudorten – för en tätort med flera namn den största av namnstäderna – hela tätorten, och de övriga behåller sin egen siffra. Bara i tätorter utan en dominerande stad delar städerna befolkningen i proportion till sin egen. Grundåret är den första belagda stadsfasen enligt Wikipedia; uppskattade årtal – härledda ur ett århundrade eller arkeologiskt daterade – är märkta ”ca”. En stad som bildats genom en sammanslagning under ett nytt namn har sammanslagningsåret som grundår. Rättelser tas tacksamt emot på [email protected].
För feedback eller andra frågor, vänligen kontakta [email protected].
← Tillbaka till spelet